Tillväxtstudie 2019

ÅSUB har på uppdrag av landskapsregeringen sammanställt ett samlat faktaunderlag om Ålands ekonomiska tillväxtförutsättningar och en analys av pågående förändringar i Ålands närmiljö och globalt. Projektets centrala ansats är en omvärldsanalys som grundar sig på en omfattande litteraturöversikt och fokusgruppsdiskussioner med ett urval nyckelpersoner från näringslivet, förvaltningen och andra aktörer samt en enkät till både företag och offentliga sektor. Resultaten fokuserar särskilt på centrala trenders betydelse för företagens och den offentliga sektorns framtida utsikter.

Sjöfartens stagnation har överskuggat ekonomins tillväxt

Den åländska ekonomin har en lysande historia bakom sig, men det senaste decenniets stagnation har fått många att fråga sig vad som ligger bakom utvecklingen. Sjöfartens utflaggningar som flyttat ut väsentliga delar av den ekonomiska verksamheten utanför landskapets gränser har egentligen dolt en relativt sund tillväxt i andra branscher, särskilt inom finanssektorn. En annan förklaring bakom den senaste utvecklingen är att Ålands produktivitetstillväxt har legat under de närliggande regioners tillväxttakt.

Ett stöd för att BNP-utvecklingen inte är en helt rättvisande indikator finner vi i hushållens inkomstutveckling som varit mycket positivare än BNP-utvecklingen. Även olika miljöindikatorer visar att utsläpp i luft och vatten faktiskt har minskat.

Fyra globala megatrender

Rapporten identifierar fyra globala megatrender som bedöms ha potentialen att påverka de åländska tillväxtförutsättningarna på ett omfattande och bestående sätt: den tekniska utvecklingen, klimatförändringen, befolkningstrender samt en omfördelning av ekonomisk makt från det nordvästra till det sydöstra halvklotet. De här megatrenderna kan komma att påverka både näringsstrukturen samt produktiviteten, sysselsättningen och investeringarna i både privat och offentlig sektor på Åland.

Den tekniska utvecklingen

Eftersom de största tekniska framstegen och de största investeringarna i ny teknik sker och väntas ske inom branscher som står för den största delen av förädlingsvärdet på Åland - till exempel bank- och försäkring, it och sjöfart - kan den här megatrendens påverkan på de åländska tillväxtförutsättningarna bli kraftig. Det här bekräftas i den enkät som genomförts där företag fått ranka framtida möjligheter och hot, där de fyra svarsalternativen som handlar om olika aspekter av den tekniska utvecklingen hamnar på plats ett till fyra. Den tekniska utvecklingen bedöms i första hand vara en möjlighet.

Klimatförändringen

Klimatförändringen väntas få både direkta och indirekta effekter på Ålands långsiktiga tillväxtförutsättningar. De direkta effekterna består bland annat av förändrade förutsättningar för primärnäringarna på grund av en högre årsmedeltemperatur, ett fuktigare klimat samt lägre salthalt och högre temperaturer i Östersjön. De indirekta effekterna består i första hand av hårdare krav på hållbarhet och klimatanpassning från både konsumenter, myndigheter och andra intressenter.

I både enkäten och de rundabordiskussioner som genomförts ses de indirekta effekterna av klimatet som viktigare. De ökade hållbarhetskraven ses som en möjlighet inom de flesta branscher, undantaget primärnäringarna som till stor del ser dem som ett hot. De direkta effekterna av klimatförändringen ses primärt som ett hot, främst vad gäller de negativa effekter en försämrad status för Östersjön kan få på Ålands attraktionskraft och att ett varmare klimat kan försämra förutsättningarna för den typ av jordbruk, fiske och fiskodling som förekommer på Åland i dag.

Befolkningstrender

Gällande de olika befolkningstrender vi ser framför oss – till exempel åldrande befolkning, ökad urbanisering, växande inkomstklyftor samt nya attityder till arbete och familjebildning – har det åländska näringslivet redan i hög grad börjat anpassa sig till de möjligheter och utmaningar trenderna för med sig. De största utmaningarna förblir desamma som under föregående decennier, det vill säga att fortsätta verka för att Åland är en attraktiv plats att besöka, flytta till samt bilda familj på.

Enligt den enkät som genomförts har den åldrande befolkningen tillsammans med den tekniska utvecklingen varit de faktorer som påverkat den offentliga sektorn mest de senaste fem åren. Åldrandet bedöms vara en stor utmaning framöver, i synnerhet vad gäller dess påverkan på tillgången på arbetskraft. Däremot är den samlade bedömningen att övriga trender, till exempel den tekniska utvecklingen, urbaniseringen samt efterfrågan på mer flexibla lösningar inom arbetsmarknaden, innebär möjligheter för det åländska samhället att möta de utmaningar en åldrande befolkning för med sig.

Omfördelning av ekonomisk makt

Trenden som innebär att majoriteten av det ekonomiska beslutsfattande samt tillväxten av konsumtion, produktion, handel och befolkning väntas ske i länder som Kina, Indien, Indonesien och Nigeria påverkar de lokala tillväxtförutsättningar på Åland på flera sätt. I synnerhet för producerande åländska företag skapas betydande tillväxtmöjligheter på redan i dag viktiga exportmarknader.

Enkätsvaren från företagen visar också att de större bolagen tenderar att vara bättre förberedda för framtida förändringar, vilket innebär att utmaningarna kan vara större för de mindre bolagen.

Offentliga sektorns roll

I litteraturen kring regional utveckling betonas den offentliga sektorns roll som en aktör som underlättar dialogen mellan företag, kunskapsproducenter och offentlig sektor för att tydliggöra innovationsbehoven, såsom att hitta vägar för lokala innovationsaktiviteter. Dessutom betonas vikten av att söka samarbeten med andra regioner och länder. Ett mer kraftfullt ledarskap med mer omfattande resurser till kunskapsproduktion för och inom landskapet, tillsammans med ytterligare nätverkande med omkringliggande regioner är rekommendationer som EU kommer att främja genom sitt kommande strukturfondsarbete. Kunskapssatsningar i regioner utan eget universitetsväsende skulle kunna fungera som inspirerande exempel för Åland.

Kombinationen med tillväxt och ambitiösa miljömål inte omöjlig

En ekonomisk tillväxt utan ambitiösa miljömål innebär att luftutsläppen kan fortsätta att öka, men vi behöver inte offra en speciellt stor del av den framtida tillväxten för att minska utsläppen. Det ter sig därmed fullt möjligt att kombinera fortsatta förbättringar inom välfärden med ambitiösa klimatmål. Det är dock viktigt att olika policynivåer och -områden är i samklang med målet. En del av de viktiga besluten bör fattas på EU-nivå, andra nationellt och även på den lokala nivån. För det första måste ekonomins prissignaler sporra de ekonomiska aktörerna att välja klimatsmarta alternativ. Det behövs även en reform av skatter och subventioner. Den offentliga sektorn på Åland måste också vara varse om sina egna möjligheter att bidra till utvecklingen.