Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2003

ÅSUB har på uppdrag av Ålands turistförbund och näringsavdelningen vid Ålands landskapsstyrelse utfört en undersökning om turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland år 2003. Landskapsstyrelsens näringsavdelning behövde ett mer omfattande och aktuellt faktaunderlag för strategiarbetet med fokus på turismens framtida utveckling. Undersökningen är sålunda en del i förverkligandet av landskapsstyrelsens turismstrategi. ÅSUB hade vidare för sin egen del ett behov av att uppdatera informationen om turismposten inom nationalräkenskaperna för Åland. Utredningen är ett av ÅSUBs hittills största enskilda utredningsprojekt. Den torde också vara den mest omfattande undersökningen av den åländska turismen som någonsin genomförts.

Resultatet i undersökningen har tagits fram med hjälp av två metoder, utgifts- och inkomstmetoden. Utgiftsmetoden är en metod där man uppskattar turismens ekonomiska betydelse genom att fråga turisterna om deras utgifter under sin vistelse på Åland. Sammantaget 1.834 turister intervjuades under perioden april-oktober 2003. Med inkomstmetoden beräknas turismens ekonomiska betydelse genom att företagen uppskattar hur stor andel av försäljningen som är ett resultat av försäljning direkt till turister. De båda metodernas resultat överensstämmer väl, den landbaserade turisminkomsten år 2003 kan med relativt stor noggrannhet fastställas till cirka 60 miljoner euro (exklusive mervärdesskatt).

Turisternas konsumtion iland på Åland 2003 kan enligt utgiftsmetoden uppskattas till 68,7 miljoner euro (inklusive moms). Den största utgiftsposten är logi som står för 35 procent av landkonsumtionen. Därefter kommer posten restaurang och kafé (23 procent) samt posten övrigt (19 procent). Den sistnämnda posten består till stor del av inköp som shopping, bensin och souvenirer.

Om man till den landbaserade turisminkomsten adderar den totala ombordförsäljningen inklusive försäljningen av själva transporttjänsten på ålandsägda färjor och fartyg, så uppgår den totala turisminkomsten från turister som besökt Åland till 235,6 miljoner euro. Ombordförsäljningen står för hela 70 procent (166,9 miljoner euro) av den totala turisminkomsten, beräknad på basen av turisternas utgifter.

En jämförelse mellan olika turistgrupper enligt den inkvarteringsform de valt visar att hotellgästerna spenderar mest på Åland per person och dygn, 107 euro. Stuggästerna och gästhamnsbesökarna spenderar dock mer under ålandsvistelsen totalt, 231 respektive 222 euro, eftersom de stannar längre på Åland i genomsnitt. Då man jämför landkonsumtionen på Åland spenderar kryssningsresenärerna i snitt minst.

Turismens ekonomiska betydelse varierar beroende på hur man definierar turismen. Tillämpar man den snävaste definitionen av turism och enbart räknar med turisternas direkta landkonsumtion på Åland, så blir turismens andel 3,1 procent av Ålands totala BNP. Landturismens bidrag till BNP motsvarar därmed ett värde om 26,1 miljoner euro år 2003. BNP beräknas på basen av förädlingsvärdet, som således är lägre än bruttoomsättningen.

Om man däremot tillämpar den vidaste definitionen på turismen och ser på resenäringen som helhet inklusive ålänningarnas egen konsumtion av turisttjänster, de åländska företagens turisminkomster utanför Åland samt de åländska passagerarrederiernas totala försäljning till turister, så uppgick turismens andel av BNP till nästan 34,8 procent år 2003. Värdet för turismens bidrag till BNP enligt den här definitionen uppgick således till drygt 291,5 miljoner euro.

Besöksnäringen skapar även betydande sysselsättningseffekter, både på och utanför Åland. Landturismen står för ungefär 5,5 procent av sysselsättningen av ålänningarna inom den privata sektorn och för närmare 23 procent av sysselsättningen, om turisminkomsterna totalt beaktas. Sysselsättningseffekterna av turismbranschen inom landekonomin är förhållandevis större än inkomsteffekterna. Det beror på att turismnäringen är jämförelsevis personalintensiv.

Om ytterligare information önskas, vänligen kontakta Katarina Fellman, telefon 25492.

Hela rapporten kan du läsa här.