Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2013

Syftet med turismundersökningen var att kartlägga olika besöksgruppers betydelse för åländsk ekonomi utifrån hur mycket de konsumerar på Åland samt på vägen till och från Åland. Besöksgrupperna analyseras dels enligt de inkvarteringsformer de valt, dels enligt resans huvudsakliga syfte. Dessutom fyller projektet ÅSUBs behov av aktuell information för beräkningen av turismposten i nationalräkenskaperna.

Resultaten i denna turismundersökning har tagits fram med hjälp av två metoder, utgifts- och inkomstmetoden. Genom utgiftsmetoden uppskattar man turismens ekonomiska betydelse genom att fråga turisterna om deras penninganvändning under deras vistelse på Åland samt under resorna till och från Åland. Under perioden april-oktober 2013 gjordes 1 570 avreseintervjuer med turister och på basen av dessa svar samt med hjälp av ÅSUBs turiststatistik har de olika turistgruppernas turismkonsumtion under 2013 skattats.

Med hjälp av inkomstmetoden beräknas turismens ekonomiska betydelse genom att de åländska företagen uppskattar hur stor andel av deras försäljning som är ett resultat av försäljning direkt till turister. Drygt 150 av 230 företag svarade på enkäten (70 svarsprocent) och på basen av dessa svar har turismens betydelse för olika branscher skattats. Dessa uppgifter har använts i beräkningarna av turismens andelar av Ålands bruttonationalprodukt, BNP.

Turisternas konsumtion på Åland

Totalt beräknas turisternas landkonsumtion på Åland 2013 uppgå till 91,3 miljoner euro inklusive moms. De två viktigaste turistgrupperna i detta avseende är stugturisterna och hotellgästerna, som vardera stod för runt 30 procent av konsumtionen. Fritidshusägarna och besökarna av släkt och vänner stod för 14 respektive sju procent av landkonsumtionen. Gästhamnsbesökarnas andel av landkonsumtionen var också sju procent, medan gästhemsbesökarnas, campingturisternas och dagsbesökarnas andel av landkonsumtion var under fem procent vardera.

Turistgruppernas landkonsumtion på Åland 2013 (91,3 miljoner euro inkl. moms) enligt deras inkvarteringsform

En fördelning av landkonsumtionen på olika utgiftsposter visar att drygt 30 procent av turisternas landkonsumtion gick till logi, 23 procent till restaurang- och kafébesök, 18 procent till matinköp och sju procent till avkoppling och nöjen. Drygt 20 procent av landkonsumtionen gick till övrigt, som till största delen bestod av shopping.

Turisternas landkonsumtion på Åland 2013 (91,3 miljoner euro inkl.moms) per utgiftspost

Om man till turisternas landkonsumtion på Åland adderar turisternas utgifter för transporttjänsten och inköpen ombord på ålandsägda färjor och fartyg, så kan den totala turisminkomsten uppskattas till 328 miljoner euro. De totala utgifterna för och under resorna till och från Åland uppgår till cirka 237 miljoner euro eller 72 procent av turisternas totala konsumtion.

Turismens ekonomiska och sysselsättningseffekter på Åland

Om man använder det samlade resultatet av denna turismundersökning och tillämpar det på nationalräkenskaperna för Åland erhålls följande resultat i termer av andelen av Ålands BNP. 

•Landturismens andel av Ålands BNP till baspris uppskattas 2013 till cirka 4,1 procent, vilket motsvarar ett förädlingsvärde om nästan 44 miljoner euro.
•Den totala turismens (inkl. sjöturismen) andel av Ålands BNP uppskattas till 19,9 procent av Ålands BNP till baspris 2013. Turismens totala förädlingsvärde 2013 uppskattas till nästan 213 miljoner euro.

Totalt var uppskattningsvis nästan 13 300 personer sysselsatta inom den privata sektorn på Åland 2011 (inklusive säsongssysselsatta), av vilka 5,7 procent var sysselsatta inom landturismen och 20,2 procent inom turismen totalt. Största delen av de sysselsatta inom landturismen återfinns inom hotell- och restaurangverksamheten (70 procent) följt av detaljhandel (11 procent), medan största delen av de sysselsatta inom turismen totalt återfinns inom sjötransport (71 procent).

Frågor om rapporten besvaras av Jouko Kinnunen under pressinformationen i konferensrum Nyhamn i Lagtingsbyggnaden torsdagen den 10 april klockan 11.30. Därefter besvaras frågor om rapporten av Jouko Kinnunen (jouko.kinnunen[at]asub.ax)

Hela rapporten kan du läsa här.

En bildpresentation av rapporten finns bifogad nedan.