Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2023
Syftet med undersökningen är att kartlägga olika besöksgruppers betydelse för åländska ekonomi utifrån hur mycket de konsumerar på Åland samt på vägen till och från Åland. Besöksgrupperna analyseras dels enligt de inkvarteringsformer de valt, dels enligt resans huvudsakliga syfte. Dessutom fyller projektet ÅSUBs behov av aktuell information för bland annat beräkningen av turismposten i nationalräkenskaperna.
Undersökningen består av tre delundersökningar; utgifts- respektive inkomstmetoden samt en enkät till de åländska hushållen. De tre insamlingarna har tillsammans med bland annat officiell inresande-, inkvarterings- och sysselsättningsstatistik samt registerdata använts för att besvara projektets huvudfrågeställningar.
Genom utgiftsmetoden uppskattar man turismens ekonomiska betydelse genom att fråga turisterna om deras penninganvändning under deras vistelse på Åland samt under resorna till och från Åland. Under perioden maj-oktober 2023 gjordes 1 577 avreseintervjuer med turister (dessa innefattade nästan 3 400 turister, eftersom de svarande ofta ingick i ett sällskap som delade reseutgifter). På basen av dessa svar samt med hjälp av ÅSUBs turiststatistik har de olika turistgruppernas turismkonsumtion under 2023 skattats. Svaren har även använts för att uppskatta konsumtionens fördelning mellan olika varor och tjänster.
Med hjälp av inkomstmetoden beräknas turismens ekonomiska betydelse genom att de åländska företagen uppskattar hur stor andel av deras försäljning som är ett resultat av försäljning direkt till turister. Av 250 företag svarade 158 på enkäten (svarsprocenten var därmed 63 procent) och på basen av dessa svar har turismens betydelse för olika branscher skattats.
Utöver utgifts- och inkomstmetoden har en enkät till de åländska hushållen om deras resande och inkvartering av gäster besvarats av 461 personer (svarsprocent 42 procent).
Turistinkomsten har beräknats på basen av två olika definitioner av turism, landturism och total turism; Landturism inkluderar turistinkomster som uppstår genom försäljning av varor och tjänster till turister i land på Åland. Utöver inkomster från landturism ingår i total turism också rese- och turistprodukter som åländska företag tillhandahåller utanför Åland, försäljning ombord på ålandsägda fartyg till turister som inte kommer till Åland samt ålänningars inköp av resetjänster av åländska företag.
Sammanfattande resultat
Utgiftsmetoden och inkomstmetoden pekar båda på att inkomsterna från landturismen var drygt 90 miljoner euro 2023 (exkl. moms). Den sammanlagda bilden är att inkomsterna låg nära den nivå som uppmättes i den sista undersökningen före pandemin (utgiftsmetoden visar viss minskning, inkomstmetoden viss ökning, se detaljerade resultat för de olika metoderna nedan).
Utgiftsmetoden visar för första gången inte en ökning av intäkterna från landturismen. En jämförelse med tidigare resultat visar att den totala konsumtionen minskat med 16 miljoner euro. Metodförändringar i uppskattningen av antalet stugturister och fritidshusägare förklarar dock tolv miljoner av minskningen. Exkluderat metodförändringens påverkan är årets resultat fyra miljoner lägre än 2018. Den största minskningen finns hos fritidshusägare, som återgått till en mer normal nivå (inflationen beaktad) jämfört med 2018.
Det allmänna ekonomiska läget för hushållen har varit ansträngt då årets undersökning genomförts, vilket troligtvis har påverkat hushållens konsumtionsnivå. Detta gäller särskilt de svenska turisterna som även led av en svag kronkurs vilket gjorde konsumtionen på Åland extra dyr. Utvecklingen för konsumtionen har varit svagare för svenska turister än för finländska, då vi jämför årets undersökning med 2018 års.
Enligt den bredare definitionen av åländsk turism (total turism) uppgick turistinkomsten till över 700 miljoner euro. Det är fortsatt så att den del av turismen som sker på havet är klart större än landturismen, och står för en betydande del av de totala turistintäkterna. Jämfört med 2018 års undersökning har inkomsterna från den totala turismen minskat med cirka 18 procent, vilket till stor del har att göra med lägre turistrelaterade inkomsterna inom passagerarsjöfarten.
Enligt den officiella statistiken minskade antalet inresande med 39 procent mellan 2018 och 2023. Dessa siffror inkluderar bland annat kryssningsresenärer och personer som endast byter fartyg på Åland och påverkas av det minskade antalet avgångar. Minskningen i den officiella inresandestatistiken är därmed klart större än denna studies resultat för landturism och total turism.
Antal övernattningar på de åländska inkvarteringsanläggningar som ingår i den officiella turiststatistiken (hotell, gästhem/pensionat med fem eller flera rum, stugbyar med fem eller flera stugor, campingplatser och gästhamnar) uppgick till ca 517 000 övernattningar år 2023 och låg därmed på en högre nivå jämfört med innan pandemin samt jämfört med tidpunkten för föregående turismundersökning (2018). Under denna tidsperiod (2018–2023) har antalet övernattningar på hotell, gästhem och i gästhamnar ökat medan övernattningar i stugbyar och på campingplatser minskat. Förutom övernattningarna enligt den officiella inkvarteringsstatistiken finns även övernattningar i anläggningar med färre än fem stugor samt, logi hos privatperson mot betalning samt icke-kommersiella övernattningar till exempel hos släkt och vänner eller i eget fritidshus. Vi har grovt uppskattat denna del till 1,1 miljoner övernattningar 2023. Tillsammans med övernattningarna från den officiella statistiken uppgår det totala antalet turistövernattningar 2023 därmed till 1,6 miljoner.
Resultaten i detalj
Turisternas landkonsumtion på Åland
Totalt beräknas turisternas landkonsumtion på Åland 2023 ha uppgått till 107 miljoner euro (inkl. moms). De tre viktigaste turistgrupperna i detta avseende är hotellgäster, fritidshusägare och stugturister som stod för drygt 70 procent av den landbaserade konsumtionen.
Besökare av släkt och vänner stod för åtta procent av landkonsumtionen, och gästhamnsbesökare stod för ungefär lika stor andel, sju procent. Slutligen stod gästhemsbesökare för fem procent, turister boende hos privatperson mot betalning fyra procent, campingturister tre procent samt dagsbesökare en procent (Figur 1).
Om man jämför den genomsnittliga dygnskonsumtionen bland turister beroende på inkvarteringsform kan vi se att hotellgäster har den klart högsta dygnskonsumtionen, medan de som bott i eget fritidshus eller hos släkt och vänner har de lägsta dygnsutgifterna. Trots den blygsamma dygnskonsumtionen för grupperna fritidshusägare och besökare av släkt och vänner innebär faktumet att deras uppskattade antal övernattningar är stort att grupperna står för en betydande del av de totala turistintäkterna. Man kan även se att deras konsumtion tillför intäkter bredare i näringslivet, eftersom deras konsumtion är betydligt mindre koncentrerad till logi och restaurangbesök än i övriga grupper.
I Figur 2 är turisternas totala landkonsumtion fördelad på olika utgiftsposter. Över en tredjedel, 36 procent, gick till logi. En fjärdedel, 25 procent, gick till restaurang- och kafébesök, 17 procent gick till livsmedel, fyra procent på nöjen och resterande 18 procent gick till övriga utgifter.
Figur 1. Turistgruppernas landkonsumtion på Åland 2023 (106,5 miljoner euro inklusive moms) enligt deras inkvarteringsform
Figur 2. Turisternas landkonsumtion på Åland 2023 (106,5 miljoner euro inklusive moms) efter utgiftspost
Turisternas landkonsumtion och konsumtion under resorna till och från Åland
Under avreseintervjuerna uppskattade turisterna även utgifterna för själva transporttjänsten (resebiljetter och eventuella hytter) samt konsumtionen under resan till och från Åland (t.ex. tax-free inköp och restauranginköp). I årets undersökning ombads turisterna för första gången dessutom dela upp sin ombordkonsumtion i shopping respektive övrigt.
Besökare boende på hotell och hos släkt och vänner har de högsta kostnaderna, både totala kostnader och renodlade transportkostnader. Personer med eget fritidshus har klart lägre transportkostnader än övriga, medan shoppingen ombord i genomsnitt är högre än alla andra grupper även om någon statistisk signifikant skillnad inte kan uppmätas.
Det finns tydliga skillnader i resekostnader beroende på hemland. De totala kostnaderna är i genomsnitt 199 euro för finländska besökare, medan de är klart lägre för svenska (141 euro) och övriga (132 euro). Den största orsaken till skillnaderna är att finländska turister lägger betydligt mer på själva transportkostnaden, medan finländska och svenska turister sätter ungefär lika mycket på ombordshopping.
Ålands turistinkomster enligt de åländska företagen
Enligt inkomstmetoden uppskattas inkomsterna från landturismen under 2023 till 93,3 miljoner euro (exkl. moms). Den landbaserade turistinkomsten utgör över hälften av intäkterna inom branscherna hotell- och logiverksamhet, mat- och dryckesservering samt kulturbranschen. Andra noterbara resultat är att drygt en tiondel av intäkterna inom detaljhandeln på Åland kommer ifrån landturismen och genom att detaljhandeln omsätter en relativt hög summa är det också den bransch som bidrar mest (28 miljoner euro) till den totala summan för landturismen.
Enligt den bredare definitionen av åländsk turism (total turism) uppgick turistinkomsten till uppskattningsvis 717,9 miljoner euro. Enligt denna definition uppkommer större delen av turistinkomsterna inom branschen sjötransport av passagerare då definitionen av total turism kategoriserar rederinäringen som i huvudsak turistverksamhet. Under 2023 beräknades sjötransportens omsättning bestå av 86 procent turistinkomster. Enligt definitionen för total turism räknas även hela omsättningen för resebyråer och researrangörer som turistintäkter.
Turismens ekonomiska effekter på Åland
Turismens ekonomiska betydelse varierar beroende på hur man definierar turismen. Om man använder det samlade resultatet av den här turismundersökningen och tillämpar det på nationalräkenskaperna för Åland erhålls resultat i termer av andel av Ålands bruttonationalprodukt (BNP). Vid beräkning av betydelsen av turismen i form av andel av BNP har definitionsmässiga justeringar gjorts jämfört med övriga delar av rapporten. För det första inkluderas här endast verksamhet som ingår i Ålands BNP, vilket betyder att verksamhet som sker på utomåländska arbetsplatser är borträknade. Dessutom inkluderas ålänningars egna inköp av resetjänster inklusive konsumtion ombord på fartyg i landturismen.
Landturismens andel av Ålands BNP till baspris uppskattas 2023 till 3,2 procent, vilket motsvarar ett förädlingsvärde om 45,3 miljoner euro. Landturismens förädlingsvärde har legat på en relativt konstant nivå sedan 2008 (i 2023-års priser). Landturismens förädlingsvärde sjönk markant 2020, men var redan 2021 tillbaka kring normal nivå. År 2023 estimeras förädlingsvärdet ligga 5,6 procent högre än 2018.
Om man däremot använder den vidare definitionen av turismen och ser på resenäringen som helhet inklusive ålänningarnas egen konsumtion av turisttjänster, de åländska företagens turistinkomster utanför Åland samt de åländska passagerarrederiernas totala försäljning till turister, så uppskattas turismens andel av BNP till baspris till 16 procent 2023. Värdet för turismens bidrag till Ålands BNP kan sålunda grovt uppskattas till drygt 225 miljoner euro 2023.
Förädlingsvärdet för turismen totalt har sjunkit från 353 miljoner euro 2008 till 225 miljoner euro 2023 (i 2023-års priser), vilket till stora delar kan förklaras med en minskning av sjötransportbranschens förädlingsvärde på Åland. Förädlingsvärdet har delvis sjunkit på grund av flaggbyten under den första delen av tidsperioden. Det finns under tidsperioden förädlingsvärde både på svenskflaggade fartyg och på trafiken på finska viken som inte inkluderas i åländskt förädlingsvärde. Totalturismens förädlingsvärde sjönk markant 2020, och förblev mycket lågt under 2021. År 2023 estimeras förädlingsvärdet ligga 2,6 procent lägre än 2018. Flaggbyte och kraftigt förbättrat driftöverskott bidrog till tillväxten 2023.
Turismens sysselsättningseffekter på Åland
För att sysselsättningseffekten ska överensstämma med siffrorna för förädlingsvärde inkluderas även personer som inte bor på Åland, men som arbetar inom den åländska turistnäringen. På grund av det starka säsongsmönstret inom turistbranschen varierar den beräknade sysselsättningseffekter beroende på om man utgår ifrån sysselsättningssituationen vid årets slut eller utifrån hela året. Om man mäter enligt läget vid årets slut står den landbaserade turismen respektive total turism för drygt 6 procent respektive 20 procent av de sammanlagda arbetstillfällena inom den privata sektorn. För helåret är andelarna i stället något högre, 7 respektive 22 procent, vilket har att göra med att säsongsarbetskraften bättre fångas av det senare måttet. Oavsett mått är andelen arbetstillfällen inom den landbaserade turismen ungefär i nivå med när denna studie gjordes senast (år 2018), medan andelen arbetstillfällen enligt definitionen för total turism var tre procentenheter lägre 2023. Precis som tidigare år återfinns den största delen av jobben inom landturismen i hotell- och restaurangsektorn följt av detaljhandeln.
Turismens indirekta inverkan effekter på Ålands ekonomi
Utöver de direkta intäkterna från turismen har många branscher indirekta intäkter från turismen. Varje euro som spenderas på en turisttjänst/-vara innebär kringeffekter genom de insatsvaror/-tjänster som företaget med de direkta turistintäkterna har. Branscher som inte har några direkta turistintäkter kan därför ha indirekta turistintäkter. Med hjälp av regionala input-output tabeller kan även den indirekta effekten som turismen har på förädlingsvärdet och sysselsättning estimeras.
Den så kallade förädlingsvärdemultiplikatorn kan tolkas som hur många euro förädlingsvärde som genereras indirekt för varje euro förädlingsvärde som skapas direkt av turismen. För landturismen estimeras varje euro i direkt förädlingsvärde innebära 40 cent i ytterligare förädlingsvärdesökning genom indirekta effekter. För den totala turismen estimeras motsvarande siffra vara 48 cent. Den så kallade sysselsättningsmultiplikatorn kan tolkas som hur många jobb som skapas indirekt för varje jobb som skapas direkt av turismen. För landturismen estimeras 25 jobb tillkomma till 100 jobb direkt kopplade till turismen. För den totala turismen estimeras 46 jobb tillkomma. Uppskattningarna ska dock tolkas med försiktighet, särskilt de för total turism. Detta eftersom vissa branschkategorier är aggregerade i input-outputtabellerna, vilket till exempel innebär att sjöfartens inköpsmönster blandas med mönstren för övriga delar av transportsektor.
Rapporten i sin helhet, en bildpresentation samt kvalitetsbilaga hittar du längre ner på denna sida.