Upplevd diskriminering i det åländska samhället 2020

ÅSUB har på uppdrag av Ålands ombudsmannamyndighet (ÅOM) utfört en undersökning om upplevd diskriminering på Åland. Undersökningens syfte har varit att kartlägga förekomsten av upplevd diskriminering, ålänningarnas kännedom om det rättsliga skyddet mot diskriminering och de åtgärder som ålänningar önskar att ska vidtas för att minska diskrimineringen i samhället. Med hjälp av intervjuer har vi dessutom undersökt eventuella bakomliggande strukturer och mekanismer som finns för upplevd diskriminering på Åland.

Upplevd diskriminering är vanligast bland kvinnor och på arbetsplatsen

Totalt 576 personer svarade på enkätfrågorna om upplevd diskriminering. Undersökningens resultat visar att 33 procent av de svarande har upplevt diskriminering på Åland, vilket är något fler än i de tidigare diskrimineringsundersökningarna från 2007 och 2010 (30 % respektive 28 %). Den vanligaste orsaken till upplevd diskriminering är könstillhörighet, det vill säga att personen haft ”fel” kön i det aktuella sammanhanget (33 %). En annan relativt vanlig orsak är ålder, antingen att personen uppfattats vara för ung (19 %) eller för gammal (13 %). Vissa orsaker har en koppling till personens ursprung i form av språk (18 %) samt nationellt ursprung eller etnisk tillhörighet (16 %).

Kvinnor uppger märkbart oftare än män att de upplevt diskriminering på Åland på grund av könstillhörighet, men däremot är det markant vanligare för män att uppleva diskriminering på grund av ett utländskt namn, deltagande i fackföreningsverksamhet, fysisk hälsa och funktionsnedsättning. Fler än varannan svarande av de som upplevt diskriminering har uppgett flera orsaker. De som är yngre än 50 år har oftare upplevt diskriminering jämfört med de som är äldre och de svarande som har annat modersmål än svenska rapporterar om upplevd diskriminering i högre grad än de som har svenska som modersmål.

Totalt 44 procent av de som upplevt sig diskriminerade hänvisar till händelser på arbetsplatsen. Upplevelser av diskriminering finns även i samband med arbetssökande. Andra relativt vanliga platser där diskriminering upplevs ha förekommit är butiker eller vid köp av tjänster samt under utbildning eller i skolan. Totalt 59 procent av de som upplevt diskriminering på Åland har berättat om händelserna för någon, vanligtvis för familjen, bekanta, vänner och kollegor.

Viktigt att synliggöra strukturer bakom upplevd diskriminering

Ålänningarnas kännedom om det rättsliga skyddet mot diskriminering har blivit bättre, i synnerhet bland de svarande som har annat än nordiskt modersmål. Kännedomen om att man kan vända sig till fackliga organisationer i samband med diskriminering har ökat, medan ÅOM som en relativt ung myndighet är mera känd bland de som har upplevt diskriminering på Åland jämfört med de svarande som inte har upplevt diskriminering.

Ungefär varannan svarande anser att en anmälan om diskriminering kan bidra till att andra i liknande situationer får det lättare, att den utsatta själv får upprättelse i domstol eller genom förlikning och att den bidrar till att samhället på sikt blir mindre diskriminerande. När det gäller rättsliga konsekvenser och andra följder som en anmälan om diskriminering kan få, är det tydligt att de som upplevt diskriminering har en mer pessimistisk syn än de som inte upplevt diskriminering. 73 procent av de som upplevt diskriminering anser att den som anmäler diskriminering blir stämplad som besvärlig.

Nästan samtliga tillfrågade i den här undersökningen är positiva till åtgärder som främjar mångfald på arbetsplats och många anser att lektionerna och undervisningsmaterialet i skolan bör omfatta olika perspektiv på mångfald. Resultaten från de tidigare diskrimineringsundersökningarna på Åland har visat att medierna är viktiga förmedlare av kunskap om diskriminering och enligt resultaten kunde större mångfald avspeglas i de åländska medierna bland annat med avseende på personer med funktionsnedsättning.

Slutligen intervjuades privatpersoner och sakkunniga för att ge en närmare bild av de eventuella strukturer och mekanismer som finns bakom upplevd diskriminering. Enligt sakkunniga som medverkat i undersökningen har bland annat personer med funktionsnedsättning och personer som är inflyttade haft svårt att få inträde till den öppna arbetsmarknaden på Åland, medan upplevd diskriminering inom vården bland annat förekommer bland de äldre och bland sexuella minoriteter (hbtqia+). Att bekämpa och förebygga strukturell diskriminering är en viktig uppgift för myndigheter, utbildningsanordnare och arbetsgivare på Åland, men alla ålänningar har en viktig roll vad gäller den allmänna attityden mot diskriminering i samhället.

Hela undersökningen finns som pdf nedan.