Utvärderarnas årsrapport 2013 LBU 2007-2013

Ålands Landsbygdsutvecklingsprogram för perioden 2007-2013

Rapporten är den fjärde årsrapporten inom ramen för Nordregios och ÅSUBs uppdrag att löpande utvärdera arbetet med Ålands landsbygdsutvecklingsprogram. Den innehåller en genomgång av utvecklingen inom programområdet och det finansiella genomförandet av programmet. Rapporten omfattar även en fördjupningsdel där med fokus på en närmare granskning av effekterna av investeringsstödet och utbilningssatsningarna inom ramen för programmets Axel 1.

Utvecklingen inom programområdet

Den åländska makroekonomin har under senare år uppvisat en svag utveckling med negativa tillväxtsiffror för 2011 och 2012. Enligt ÅSUBs preliminära dataunderlag och prognoser uppvisade Ålands samlade ekonomi (BNP) noll-tillväxt under 2013, men torde under innevarande år åter uppvisa lite mer positiva tillväxtsiffror.

Den under programperioden hittills relativt dämpad ekonomiska utvecklingen avspeglas inte i en motsvarande kräftgång i den åländska befolkningsutvecklingen. Sett över perioden som helhet har tillväxten i befolkningen nämligen varit betydande.

Primärnäringarna

Förädlingsvärdet inom de åländska primärnäringarna (inkl. skog och fiske) uppgick år 2011 till 24,7 miljoner euro, en tydlig nedgång jämfört med året innan (28,2 miljoner). Deras andel av 2011-års bruttonationalprodukt till baspris var 2,3 procent, en svag nedgång från programmets basår 2006 då motsvarande andel var 2,5 procent.

Den del av primärnäringarna som drivs i bolagsform (fiskodlingar, större jordbruksenheterna och liknande) har under senare år uppvisat en positiv och växande nyetableringstrend. Från ett nettotillskott (nyetableringar minus nedläggningar) under åren 2006 – 2010 på endast ett enda företag, steg antalet nya enheter (netto) med hela 24 stycken under 2011 och 2012.

Sammantaget sysselsatte primärnäringarna 592 personer (4,3 procent av alla sysselsatta) år 2011, vilket är en marginell ökning (+8 personer) jämfört med året innan, men en nedgång med hela 67 personer jämfört med läget år 2007. Av de sysselsatta var 475 personer aktiva inom lantbruket. Omkring 70 procent av de sysselsatta inom jord- och skogsbruket var män. De åländska jordbrukarnas medelålder var 2012 53 år – att jämföra med det finska riksgenomsnittet på strax under 51 år Trenden är också att andelen äldre jordbrukare ökar.

Konjunktursituationen inom jordbruksnäringen ser relativt oförändrad ut från tidigare år. Efterfrågan på åländska livsmedelsprodukter är relativt stark, men billig import styr priset och branschen har en svag prisutveckling. Samtidigt pressar stigande kostnader lönsamheten inom näringen. Bruttointäkterna från lantbrukets olika produktgrupper har trots detta stigit med nästan 2,7 miljoner euro i löpande priser från 2006 till 2012, främst inom äppelodlingen och spannmålsproduktionen, men även produktion av kött och ägg samt mjölk har ökat.

Trenden mot allt färre och större gårdar fortsätter - från 617 jordbruksenheter med en medelareal på 23,4 hektar år 2006 till 513 enheter med en medelareal på 26,8 hektar år 2012. Framför allt har åkerarealen som används för oljeväxter, vall och åkerbete samt brödsäd, liksom åkerareal i träda ökat, medan arealen för fodersäd minskat. Odlingen av sockerbetor har helt upphört.

Programmets finansiella genomförande

Den offentliga finansieringsramen för Landsbygdsutvecklingsprogrammets är drygt 59 miljoner euro (inkl. tekniskt stöd om 1,3 miljoner för genomförandet). Under redovisningsåret 2013 fattade man beslut om ytterligare en miljon euro. Samtidigt betalade man ut 7,2 miljoner euro för satsningar inom programmets samtliga axlar inklusive tekniskt stöd. Programmets sammanlagda utgifter 2007-2013 uppgår till 55,5 miljoner euro, vilket utgör 94 procent av programmets ram för offentlig finansiering om sammantaget 59,2 miljoner euro (inkl. tekniskt stöd). Av programbudgeten återstår nu alltså bara ca 3,7 miljoner (inklusive kvarvarande kostnader för det tekniska stödet).

Temafördjupning om investeringsstöd och utbildningsinsatser

Fördjupningsdelen i denna årsrapport har haft som mål att utvärdera hur de investeringsstöd och utbildningsstöd som betalats ut inom ramen för landsbygdsprogrammet har använts och vilka effekter som kan tänkas uppstå för företag och samhälle. Åtgärderna som återfinns inom Axel 1 syftar till att stärka konkurrens- och utvecklingskraft hos företagen inom jord- och skogsbruket, livsmedelproduktion och förädlingen av dessa råvaror - på grundval av ett hållbart resursutnyttjande.
Utvärderarna har valt att studera både investeringsstöden och utbildningsaktiviteterna inom Axel 1, och som i tidigare årsrapporter har vi gjort detta genom ett insamlande av enkätdata/intervjudata från de som mottagit stödmedel. Detta år har två enkäter utvecklats med utgångspunkt i interventionslogiken – samt med stöd av liknande enkätstudier i andra länder. Enkäten om investeringsstöd skickades till 37 stödmottagare och 15 användbara enkäter återkom (motsvarande ca 40 % av stödmottagarna inom investeringsstödet). Enkäten till de som deltagit i utbildningsaktiviteter skickades till ett urval av de som deltagit. 67 personer fick enkäten och 21 svar återkom. Båda enkäterna besvarades av en god mix av företagare.
Investeringsstödet har avsett satsningar inom en hel del olika områden, men främst har det av respondenterna använts till satsningar inom områdena ekonomi och produktionsbyggnader, ny teknik samt energi och miljöåtgärder. En generell hypotes är att investeringsstöden tidigarelägger investeringar, ökar storleken och även är en möjlighet för myndigheterna att styra investeringar mot miljöåtgärder eller annat man efterfrågar. Resultaten från Åland bidrar till att den hypotesen stärks.
Det är tydligt att man i alla fall från respondenternas sida har uppfattningen att företaget finns kvar i hög grad på grund av att man kunnat genomföra de investeringar man fått stöd för. Stöden har också bidragit till att företagen har investerat i ny teknik, samt att man i viss utsträckning har utvecklat nya produkter eller tjänster. Investeringarna har även bidragit till en utveckling inom områdena arbetsmiljö, djurmiljö och miljöpåverkan. Störst effekt har investeringarna enligt respondenterna haft på arbetsmiljön samt den externa miljöpåverkan - men även vad gäller djurmiljön.
Utbildningsaktiviteterna inom landsbygdsprogrammet är främst utformat i form av kursverksamhet, samt obligatoriska kurser för deltagande i vissa andra åtgärder. Målsättningen är att öka företagarnas kompetens rörande produktion, ny teknik, informationsteknologi, miljö, miljövänlig odling och ekonomi. Det är tydligt att många anser att utbildningarna har förbättrat miljöaspekterna i produktionen, ökat kompetensen inom produktionsprocesser, förbättrat och effektiviserat verksamheten samt förbättrat arbetsmiljön. De aspekter som flest upplevt som ”inte alls” påverkade är djurhälsan, administrativ styrning, informationsteknologiska lösningar samt kompetensen rörande ny teknik. På lång sikt kan man alltså anta att sådana områden som kompetens om produktionsprocesser och förbättrad effektivitet bör förbättra lönsamheten.
Generellt för båda åtgärderna är att de påverkar många olika delar av verksamheterna, och att de har effekter som inte alltid går att kvantifiera på kort sikt. Via enkäternas fritexts kan man också få en känsla av vad som upplevs som bra och dåligt – och vilka effekter man själv anser att t.ex. investeringarna haft. Man kan också få en känsla av vilken typ av investeringar man inom lantbruket på Åland skulle vilja genomföra i framtiden.

För att läsa hela rapporten, klicka här.

Frågor om rapporten besvaras av:
Katarina Fellman

 Publicerad: 5 juni 2014