Utvärderarnas rapport 2011. Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland perioden 2007-2013

Utvärderarnas rapport 2011. Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden 2007-2013

Rapporten är framtagen i samarbete med det nordiska forskningsinstitutet Nordregio på uppdrag av Landskapsregeringen. Rapportens roll i arbetet med det åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet är att fungera som stöd och underlag för de programansvarigas årsrapport över utvecklingen inom programmet under 2011.

Nulägesbeskrivning

Liksom under föregående år ökade befolkningen på Åland under 2011 och i slutet av året uppgick antalet ålänningar till 28.355 personer. Däremot skiljer sig befolknings¬strukturen mellan kommunerna. Skärgårdskommunerna har en minskande befolkning, med en hög andel äldre och en minskande andel barn, medan övriga kommuner växer. Den öppna arbetslösheten sjönk från 3,1 procent år 2010 till 2,8 procent år 2011, men är fortfarande högst i Mariehamn (3,4 procent) och bland ungdomar (6,1 procent).

Den allmänna ekonomin på Åland har präglats av nedgången inom världsekonomin, av osäkerhet om konsekvenserna för den åländska ekonomin och av utflaggning av färjetonnage. Under programperioden minskade BNP per capita från cirka 42.300 år 2006 till cirka 40.900 euro år 2009. Dessutom sjönk förädlingsvärdet inom primärnäringarna med ungefär 2 miljoner euro och deras andel av Ålands BNP minskade från 2,6 till 2,3 procent. Även antalet sysselsatt inom primärnäringarna på Åland har minskat under senare år och de åländska jordbrukarna har idag den högsta medelåldern av alla regioner i landet.

Under perioden 2006-2010 har lantbrukets bruttointäkter ökat mest inom odlingen av äpple och bär. Även intäkterna från mjölkproduktion, spannmål, kött och ägg har ökat, medan intäkter från sockerbetor sjunkit mest. Antalet gårdar har minskat från 617 år 2006 till 561 år 2010, samtidigt som medelarealen ökat med 10,7 procent. Andelen åkermark som används för direkt livsmedelsproduktion har minskat något, medan en större andel används för odling av fodersäd, vall eller som åkerbete. Andelen åkermark som odlas ekologiskt har ökat från 21,8 till 23,6 procent.

Programmets finansieringsram

Den offentliga finansieringsramen för Landsbygdsutvecklingsprogrammet på Åland uppgår till cirka 58 miljoner euro, exklusive 1,3 miljoner reserverade för tekniskt stöd för programgenomförandet. Den absolut dominerande delen av programmet utgörs av axel 2 Att förbättra miljön och landsbygden, som utgör cirka 81 procent av budgeten. Drygt 13 procent avser axel 1 Förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbruket, medan axel 3 Livskvalitet och diversifierad ekonomi på landbygden och axel 4 Genomförande av LEADER-dimensionen, utgör cirka 3 procent vardera. För de två första axlarna, som huvudsakligen riktar sig mot lantbruksnäringarna och livsmedelsindustrin, utgör den offentliga finansieringsramen cirka 7,8 miljoner euro per år, vilket motsvarar 17,5 procent av BNP för lantbruket och livsmedelsindustrin.

Utnyttjande av frivilliga åtgärder

I utvärderarnas analys av frivilliga åtgärder inom miljöstödet konstateras att tre frivilliga åtgärder visade en negativ utveckling under perioden 2007-2011. Det gällde reducerad höstbearbetning, fånggröda och flerårig extensiv vallodling. Syftet med undersökningen var att öka förståelse för vilka faktorer som bidragit till att anslutningen till dessa åtgärder minskat genom intervjuer med tre rådgivare vid Ålands Hushållningssällskap. Undersökningen tog utgångspunkt i en svensk modell avseende markägares motiv för anläggning av våtmark, baserad på fem kriterier; gårdarnas berättigande till stöd, administration, stöd och kunskap, ersättningsnivå, samt upplevd nytta. Med utgångs¬punkt i resultaten från studien konstaterar utvärderarna att den negativa trenden tycks bero på en kombination av faktorer.

• En gemensam orsak för alla åtgärder är brist på lättbegriplig information, som ett komplement till lagar och förordningar. För att väcka intresse och engagemang bör åtgärderna presenteras som en möjlighet för lantbrukarna - både ur ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Det finns även behov av att utnyttja befintliga kommunikationskanaler effektivare och öka möjligheten för lantbrukarna att delta i kurser och seminarier om genomförandet av olika åtgärder.

• Administrativa svårigheter kan påverka anslutningen av frivilliga åtgärder, men verkar inte vara ett betydande problem. Det finns ändå anledning att se över regelverk och ta fram verktyg i syfte att förenkla det administrativa arbetet, möjliggöra uppföljningen och uppmuntra lantbrukarna att ansluta sig till frivilliga åtgärder.

• När det gäller specifika insatser så tycks justeringar i ersättningsnivån vara mest angeläget för utnyttjande av fånggrödan. För flerårig extensiv vallodlingen är det tydligt att ändringarna i regelverket i det nuvarande programmet är den främsta orsaken till minskningen.

Processen att planera och utforma olika frivilliga åtgärder inför nästa programperiod bör initieras tidigt och involvera alla aktörer som berörs av programmet, bland annat lantbrukarna och rådgivarna. Genom att öka lantbrukarnas delaktighet i programmets planeringsprocess skulle det inte bara öka förståelse för systemets regelverk utan också lantbrukarnas engagemang och intresse av att ansluta sig till olika åtgärder.

LEADER på Åland

Syftet med den fördjupade studie som genomförts i samband med årsrapporten har varit att fördjupa kunskapen om genomförandet av LEADER på Åland, dra lärdomar inför kommande programperiod och förbereda för den slutliga utvärderingen av landsbygds¬programmet 2014. Analysen bygger på en kombination av dokumentstudier, intervjuer med verksamhetsledaren för LEADER, den för axel 3 programansvarige vid landskaps¬regeringen samt e-enkäter till medlemmarna i LAG och till projektägare.

LEADER är en metod för att utveckla och diversifiera landsbygden. Målgruppen för LEADER Åland utgörs huvudsakligen av föreningar, lokala utvecklingsgrupper och kommuner. För att få stöd krävs att minst två aktörer medverkar i projektet. Enligt landskaps-regeringens instruktioner framgår att LEADER Åland inte får stödja någon form av kommersiell verksamhet, detta är i linje med LEADERS genomföranderegler. Förutsättningarna för LEADER på Åland skiljer sig dock från flertalet andra regioner eftersom man inte bedriver verksamhet inom axel 1 eller axel 2 och heller inga aktiviteter inom åtgärd 311 Diversifiering till annan verksamhet än jordbruk eller 312 Etablering och utveckling av företag.

Studien visar att verksamheten inom LEADER på Åland efter en trög start kom igång ordentligt under 2011, då man bl.a. rekryterade en ny verksamhetsledare. Totalt har ungefär hälften av den offentliga finansieringen för åtgärd 413 beslutats, varav nästan två tredjedelar under 2011. Relationen mellan LEADER-kontoret och Landskapsregeringen har utvecklats väl och projektägarna är mycket nöjda med det stöd man får från LEADER-kontoret. Samtidigt finns det vissa begränsningar i programmet, som det finns anledning att dra lärdomar av inför utformning av framtida program.

• Det kvarstår fortsatt viss kritik mot landskaps¬regeringens krav, som upplevs som formella och byråkratiska. Arbetet för att förenkla de administrativa rutinerna och minska hand¬läggningstiderna, framför allt för de mindre projektägarna, bör därför fortsätta.

• I framtida program skulle LEADER kunna spela en roll för att nå ut till andra målgrupper. Idag hanteras alla insatser riktade mot näringslivet direkt av landskapsregeringen, men utvärderarna har redan i halvtidsutvärderingen konstaterat att landskaps¬regeringen haft svårt att genomföra insatser som riktas mot entreprenörer och företagare.

• Vad gäller mixen av projekttyper så tycks det till övervägande del handla om små projekt för byggnationer, restaureringar och liknande, som kan bidra till ökad livskvalitet och attraktivitet. Frågan är vilka effekter detta har på den åländska landsbygdsutvecklingen vad gäller till exempel ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Det är dock för tidigt att dra några slutsatser avseende dynamiska, långsiktiga effekter och utvärderarna får återkomma till detta i slututvärderingen av programperioden.

• LEADER tycks ha bidragit till att nya grupper bildats eller formaliserats. Det får ses som en positiv effekt, som på lång sikt kan förbättra möjligheterna att arbeta med landsbygdens utveckling. Vi kan även notera att man lyckats engagera många olika typer av aktörer i LEADER, allt ifrån idrottsföreningar, lokala utvecklingsgrupper och jaktlag till trossamfund.

• I en tidigare studie av LEADER identifieras några framgångsfaktorer i form av lokal förankring, administrativt stöd, välfungerande projektledning och samverkan mellan projekt. Förutsättningarna för LEADER på Åland i form av bl.a. administrativt stöd och lokal förankring är goda, men det finns en utvecklingspotential avseende samarbetet mellan projekt.

För att läsa hela rapporten klicka här.

 Publicerad: 20 juni 2012

Ytterligare information om rapporten ger Katarina Fellman (telefon 25492).