Vad oroar personer på Åland hösten 2022?

Aktuella orosmoln enligt ÅSUBs webbpanel september 2022

Ordet orosmoln är ett bildligt begrepp för något oroväckande eller hotfullt.

I september 2022 deltog 392 personer ur ÅSUBs webbpanel i en webbaserad enkät. ÅSUBs webbpanel består av personer som tidigare ingått i oberoende urval i någon ÅSUB-undersökning och som anmält sitt intresse. De svarande består sålunda av personer som åtminstone i viss utsträckning är intresserade av samhällsfrågor. De besvarade tre frågor om hur oroande de upplever olika företeelser inför framtiden. Svaren har viktats så att de kan representera den åländska befolkningen vad gäller ålder och kön.

Varje alternativ kunde besvaras utifrån en fyrgradig skala från Inte alls oroande till Mycket oroande. 

Vissa frågor är de samma som i den åländska Tillitsstudien från 2018¹, i den rikssvenska SOM-undersökningen och den finska YLE-enkäten som fångar upp vad som oroar finländarna.

Webbpanelens oro gällande eget och familjens liv

Den första frågan var Om du ser till ditt eget och din familjs liv, hur oroande upplever du följande inför framtiden?  Frågan hade nio temaområden att ta ställning till och en öppen fråga: Annat, vad?

I resultatredovisningen har svarsalternativen Ganska oroande och Mycket oroande slagits ihop i de flesta figurer. Figuren visar att kvinnor oroar sig i högre grad än män inom samtliga områden.

Ser man på de sju temaområden som fått högst sammanlagt värde av Ganska oroande och Mycket oroande utifrån en indelning i åldersgrupper blir utfallet enligt nedan.

När vi redovisar endast de teman som de svarande uppfattar som Mycket oroande i eget liv/familjens liv är den yngsta åldersgruppen mer oroad vad gäller stressen i arbets- och studieliv, att räcka till och ekonomin. I åldersgruppen 50–64 år anser 10 procent att hälsa/sjukdom är mycket oroande. 

I den äldsta gruppen var andelen Mycket oroande väldigt liten för samtliga alternativ, mellan 1 och 6 procent, vilket gör att dessa inte redovisas i figuren. 

Vi fick in 75 svar på den första öppna frågan. Närmare 30 procent kommenterade oro för ekonomin, oftast med exempel. 25 procent av kommentarerna hänvisade till kriget i Ukraina, till Putin och allmänt krigshot som ett orosmoln när det gäller ens eget liv. 17 procent av svaren handlade om hälsa och 17 procent om oro för barn och familjemedlemmar, nära släktningar, på olika sätt.

-    Stressen/pressen om att få lönen att räcka till alla utgifter. Att samhället är utformat för tvåsamhet, inte för ensamstående. (Kvinna, 33)
-    Att bli äldre och inte kunna klara sig själv (Kvinna, 76)
-    Ökade bensinpriser, ökade matpriser och ökade elpriser (Kvinna, 29)
-    Vår hälsa, kostnader för medicinerna, framkomlighet, bil/ej bil (Man, 78)
-    Situationen i omvärlden (Man, 28) 
-    Ingen avlastning på Åland, så en stor oro ligger kring att vi föräldrar skall orka med allt med barn, hus och den ekonomiska situationen som står för dörren. (Kvinna, 31)

Webbpanelens oro gällande läget på Åland

Den andra frågan handlade om situationen på Åland. Om du ser till läget på Åland idag, hur oroande upplever du följande inför framtiden? Frågan hade tio temaområden att ta ställning till och möjlighet att komplettera med ett eget svar.

Det som både kvinnor och män oroar sig främst för när vi slog ihop Ganska oroande och Mycket oroande är prishöjningar. Båda oroar sig också lika mycket för den ökande polariseringen av åsikter/kraftigare motsättningar i det åländska samhället. Männen oroar sig något mer för landskapets ekonomi (+ 6 procent), medan största skillnaden mellan könen gäller oro för etniska motsättningar och segregering, vilket kvinnorna upplever betydligt mer oroande (+ 24 procent).

När vi ser på materialet utifrån åldersgrupper, framgår ur figuren nedan att prisökningar oroar samtliga åldersgrupper i nästan lika hög grad. Större spridning mellan åldersgrupperna syns i oron för ökad användning av narkotika och i oron för landskapets ekonomi.

Den största oron som handlar om läget på Åland i aktuell undersökning är Prishöjningar och Samhällets sårbarhet vid kris samt beroende på åldersgrupp Ökad användning av narkotika, Försämrad välfärd eller Ökad polarisering av åsikter. 

Vi fick 54 öppna svar på frågan om vad annat man oroar sig för som gäller Åland och situationen här. Vid gruppering noterades överlägset flest oroskommentarer gällande politik, politiker och förvaltning på Åland, 35 procent. Infrastrukturella planer och satsningar oroade också flera, 11 procent, liksom samhällsekonomin och samhällsklimatet. Självstyrelsen utveckling oroade 7 procent.

-    Att politikerna fortsätter ta dåliga och kortsiktiga beslut som får dyra konsekvenser för framtiden. (Man, 35)
-    Klimatkrisen, energikrisen, vattenskydd och politiker (Kvinna, 32)
-    Är mycket bekymrad när tjänstemän på landskapet anser sig stå över lagen. (Man, 62)
-    Det alltmer hårdnande klimatet i debatten, partiernas polarisering, att det saknas samarbetsvilja och respekt (Kvinna, 76)
-    Vindkraftsplanerna runt om Åland. De kommer förstöra våran miljö. (Man, 46)
-    Vårt barns framtid på Åland. Hur kommer det att se ut om 10-20 år? (Kvinna, 36)

Webbpanelens oro gällande läget i världen

Den tredje och sista huvudfrågan handlade om läget i världen. Om du ser till läget i världen idag, hur oroande upplever du följande inför framtiden? Fjorton temaområden fanns att ta ställning till samt ett öppet Annat, vad?

När man slår ihop värdet av Ganska oroande och Mycket oroande är ekonomisk kris och ökat antal människor på flykt samt miljöförstöring de största orosmolnen. Kvinnor oroar sig mer än män för samtliga fjorton situationer utom för cyberattacker, där oron är lika stor för båda könen. Störst skillnad (+ 21 procent) gäller oron för exploateringen av människor (som barnarbete och trafficking). Kvinnorna oroar sig också 19 procent mer för globala epidemier, som dock är det alternativ de svarande på Åland oroar sig minst för just nu, hösten 2022.

I figuren presenteras resultatet då vi slagit ihop svarsalternativen Ganska oroande och Mycket oroande.
 

När vi ser på de sju störta orosmolnen efter åldersgrupp, framträder att den största skillnaden mellan den yngsta och den äldsta åldersgruppen gäller oron för ökat antal människor på flykt, där den äldsta åldersgruppen oroar sig +19 procent. Den oroar sig också mer (+16 procent) för säkerheten i Östersjön. När det gäller ekonomisk kris i världen oroar sig den yngsta åldersgruppen mer än den äldsta (+7 procent).

Vi fick 37 öppna svar gällande de globala orosmolnen. Det som lyfts i kommentarerna är oro för maktmissbruk, populism, klimatet, miljöförstöring och ökade klyftor.

-    Ökade klyftor pga inkomstskillnader i samhället oroar mycket!! (Kvinna, 55)
-    Stora ändringar i miljön som regenererar större katastrofer i värden! 🤬 (Man, 56)
-    Allt våld som förekommer av stater och terrorgrupper mot befolkningen inom sina egna länder. (Kvinna, 65)
-    Militära konflikter driver de tre sista frågeställningarna åt höger, dvs ökande oro (Man, 60)
-    Ökade klyftor. Att de rika länderna får det bättre för sig på bekostnad av de fattiga länderna. Samtidigt som de rika länderna gör det så byråkratiskt krångligt och dyrt för sig med egen produktion så att all produktion flyttar annanstans, där den kan fortsätta utan håra miljökrav eller kollektivavtalsmässiga löner. (Kvinna, 49)
-    Att regnskogen huggs ner i Brasilien och Indonesien (Man, 75)
-    Tillgång till vatten, föroreningar som sprids, minskad biologisk mångfald, försurning av havet, den globala uppvärmningen (Kvinna, 34)

Vad oroar mest de som är bosatta på Åland hösten 2022?

När vi analyserar undersökningens 33 temaområden samtidigt och sorterar dem i storleksordning utifrån vilka som upplevs mest Mycket oroande utgör förändringar i jordens klimat och miljöförstöring de största orosmolnen för de åländska deltagarna i undersökningen. Därefter följer oro för ekonomin – både den privata och den globala - samt det politiska läget med ökande extremism och oseriösa, falska nyheter. 

Oron för militära konflikter syns inte direkt i valet av svarsalternativ, men ingår möjligtvis i alternativet Politisk extremism samt finns med i öppna svar i samtliga tre huvudfrågor. I 25 procent av textsvaren på frågan Finns det något annat du oroar dig för som gäller dig eller din familjs liv? nämns kriget och konflikten som oroande. Det temat ingår också i 11 procent av textsvaren vad gäller läget på Åland.

Hur var det på Åland 2018?

De fyra största orosmolnen i Tillitsstudie för Åland 2018 (ÅSUB Rapport 2018:5) var Narkotikabruket, Miljöförstöring, Ökat antal människor på flykt och Exploatering av människor, vilket över hälften av de svarande rapporterat att de bekymrar sig Rätt mycket eller Mycket för. De svarande kvinnorna rapporterade en markant högre oro än männen. Kvinnor oroade sig mer inom alla huvudgrupper, även när man såg till andra förklaringsgrunder som ålder, utbildningsnivå och andra socioekonomiska förhållanden¹. När det gällde Miljöförstöring var den äldsta åldersgruppen mest bekymrad och den yngsta minst år 2018.

När vi samlar alla frågor i undersökningen 2022 och jämför dem sinsemellan utifrån enbart svarsalternativet Mycket oroande ser vi att oron för Förändringar i jordens klimat och Miljöförstöring har nått alla åldersgrupper och är de största orosmolnen bland deltagarna i webbpanelen.

Jämförelse mellan 2018 och 2022

När vi jämför de största orosmolnen 2018 och 2022 ser vi att oron på Åland har ökat märkbart och delvis skiftat fokus. Nedan presenterar vi de temaområden som flest oroat/oroar sig mycket för och som varit formulerade på samma sätt.

Inom området Ekonomisk kris och Politisk extremism är skillnaden mellan undersökningarna störst.

Hur såg det ut i Finland 2020 och 2022?

YLE-undersökningen Finländarnas rädslor och drömmar (Suomalaisten pelot ja haaveet) har genomförts fyra gånger som en webbpanel. 

2020 var finländarna mycket bekymrade över Åldringsvården, Klimatförändringen, Diskriminering och ojämlikhet samt Ökningen av falska nyheter. För personer upp till 44-åringar var Klimatförändringen mest oroande. I öppna svar bekymrade man sig främst för Hälsan år 2020. Arbete, Corona och Klimatet fick också höga värden. 

Undersökningen i april 2022 visade på stora förändringar. Hur internationell politik påverkar Finland och Krig och hot om krig bekymrade mest bland de färdiga alternativen. Prisökningar ansågs som det största bekymret för de yngre åldersgrupperna 15–44-åringar. Klimatförändringen fanns inte kvar på listan över de fem största orosmolnen i någon åldersgrupp. I det egna livet var Hälsan, Saker som berör familjen och de närmaste samt Egen försörjning de största bekymren. De övergripande orosmolnen i de öppna svaren var Krig, Hälsa och Egen försörjning.

53 procent angav att deras världsbild har förändrats under de två senaste åren i huvudsak på grund av Corona och kriget i Ukraina. Flera svarande sade att de förlorat sin trygghetskänsla och tillit till framtiden.

Avslutande kommentar

De unga i webbpanelen oroar sig mer i sitt eget liv, äldre mer för situationen på Åland och i världen, och kvinnor oroar sig mer än män inom nästan alla områden.

Den privata oron, för situationen i ens eget liv och närståendes/familjens liv, är störst på Åland i den yngsta åldersgruppen upp till 34 år. Oron gäller stressen i arbets- och studieliv, att räcka till och ekonomin. Deltagarna upplever fler företeelser som Mycket oroande i högre grad än andra åldersgrupper. 

Ett öppet svar på frågan Finns det något annat du oroar dig för i världen? tangerar det som framkom i den finländska undersökningen att världsbilden och grundtrygghet rubbats under det senaste året:
-    Ja, precis allt känns som att går åt fel håll. Kan inte hitta något jag inte är bekymrad över. (Kvinna, 35)

I övrigt var oron för situationen på Åland och i världen större hos de äldre deltagarna i webbpanelen, och kvinnor oroar sig mer än män inom de flesta områden som vi ställde frågor om. 

Eftersom oro är påfrestande är det viktigt även ur ett folkhälsoperspektiv att hjälpa människor hantera sin oro och osäkerhet². Enligt Folkhälsomyndigheten i Sverige uppgav 43 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 år besvär av ängslan, oro eller ångest år 2021. Förekomsten av oro har stigit sedan 2015 i Sverige. Förekomsten bland kvinnor var 51 procent och bland män 34 procent³.

Källor och fotnötter:
¹ Tillitsstudie för Åland 2018 (ÅSUB Rapport 2018:5)
² Enligt forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet i Sverige går det att lära sig att bli mindre orolig. Det viktigaste att ta med sig från forskningen är att man kan träna upp sin tolerans för osäkerhet och göra den mindre skrämmande. Nyfiken på oro - konsten att gilla läget. 
³ Folkhälsomyndigheten: Ängslan, oro eller ångest